För att vi hör ihop

Måna är på väg till sommarön där familjen brukar tillbringa några veckor varje år. Men i år är det inte som vanligt. Måna tänker hela tiden att hon ju är död, så hon kan varken svara på tilltal eller glädja sig åt sommaren. Men snart förstår vi läsare att det inte är Måna som är död, utan Alice, kompisen som hon var med varje sommar på ön. De har så många gemensamma minnen och upplevelser därifrån. Vartannat kapitel heter "Ett annat nu", där vi får ta del av deras sista sommar tillsammans, vartannat heter "Nu" och beskriver Månas väg till att slutligen acceptera att Alice är borta (hon omkom i en bilolycka under hösten). Att Måna orkar prata om det, orkar förstå att det faktiskt inte är hon som är död, att livet går vidare trots att man inte vill tro det. Till hennes hjälp kommer en katt och dennes matte.

Klara Krantz har skrivit en drabbande bok om sorg, längtan, minnen, att bli tonåring, vänskap. Boken innehåller mycket känslor och tankar. Skriven på ett sätt som gör att man sträckläser den.

Tusen stjärnors ö

Huvudperson i den här boken är Tigris, när boken börjar fyller hon 11 år. I present får hon (som vanligt) ett gosedjur av pappa. Varför fortsätter han köpa gosedjur till henne nu när hon blivit så stor? Tigris mamma dog i en bilolycka på Tigris' ettårsdag, därför är hennes födelsedagar inte bara roliga, pappa blir alltid extra sorgsen denna dag. Han är förresten sorgsen mest hela tiden, saknar mamma Lyra väldigt mycket. Nu har de flyttat till en ny lägenhet, farmor har flyttat in en bit därifrån och hon är ett fint stöd för Tigris och pappa. En kväll hör Tigris hur farmor säger till pappa att han måste berätta allt för Tigris, men pappa orkar inte. Vad är det han ska berätta? Bland alla flyttkartonger hittar Tigris en låda som det står "Lyras saker" på. Den tar hon med sig och gömmer under skrivbordet i sitt rum. När Tigris öppnar den så är den tom! Men det kommer en doft av rosor ur lådan, en mammadoft. Tigris kryper ner i lådan, hon blir sömnigare och sömnigare och plötsligt känner hon att hon och lådan seglar fram på havet. Lådan för henne till en ö, Tusen stjärnors ö, där sitter en kvinna på strandkanten och spelar på ett instrument. Kvinnan heter Ariann och hon välkomnar Tigris, säger att hon har väntat på henne. Hon säger också att det är Lyra som skapat ön, men att nu är hon försvunnen. Lyra - Tigris' mamma! Tigris vet inte vad hon ska tro utan hoppar ner i lådan igen och vaknar upp hemma i rummet. I lådan hittar hon ett halvt foto, själv har hon den andra halvan och på den sitter hon som liten bebis i sin mammas knä. Men på den här halvan av fotot sitter det också en liten bebis, i pappas knä. Det fanns två bebisar!
Fast Ariann sa till Tigris att hon inte fick komma på natten kan inte Tigris vänta utan hon sätter sig i lådan och flyter iväg till ön. Men hon skulle nog lyssnat på varningen... Och vem är Lejonet som Ariann säger att Tigris måste träffa?

Emma Karinsdotter har skrivit en vacker, spännande och ibland sorglig bladvändare.

Handbok för ett begagnat hjärta - "läsning för dig som gillar att gråta"

I den här fina boken av Tamsyn Murray (författaren till Typiskt Cassidy-böckerna) ser vi som läser händelserna genom två olika personers ögon. För det första har vi Jonny, 15 år, som ligger på sjukhus och väntar på ett nytt hjärta. Han har en ovanlig blodgrupp och han mår inte bra. Tiden börjar rinna ut, nästa gång han får en infektion blir troligen den sista... För det andra har vi Niamh, arg tvillingsyster. Hon är på semester med familjen, de badar och solar och hon retar sig lika mycket som vanligt på sin sååå perfekta bror Leo. Han är glad, charmig, populär i skolan, duktig - i stort sett allt som inte Niamh är. Även utseendemässigt är de varandras motsatser. Den här sommardagen är han lika irriterande som vanligt. Så utmanar Leo henne: vem kommer först upp på klippan som sticker ut över vattnet?
Du har säkert räknat ut att Leo väljer fel väg. Jonny kommer snart att få ett nytt hjärta från en person i sin egen ålder. Då borde han ju vara lycklig, eller hur? Problemet är bara att han inte kan sluta tänka på, och även leta efter, vems hjärta han nu har i sin kropp... Handbok för ett begagnat hjärta är spännande på ett otäckt, mycket verklighetstroget sätt. Berättelsen är också mycket sorglig, precis som livet kan vara. Ibland är det precis vad man känner för att läsa om, tycker jag.

Så mycket kärlek kan inte dö

Så mycket kärlek kan inte dö är skriven av Moni Nilsson som är mest känd för böckerna om Tsatsiki. Den här boken är sorgligare än hennes andra, men fortfarande med samma humor.

Leas mamma har cancer och ska dö. Det säger hennes bästis Noa som har sett mamman på cancergalan. Men Lea vill inte tro på det Noa säger, att hennes mamma ska dö. Hon tänker istället att så länge hon är arg på Noa kommer mamma fortsätta att leva. Men utan sin bästis blir det allt svårare och Leas mamma fortsätter att vara sjuk. Samtidigt pågår livet. Lea spelar fotboll, går i skolan och tycker att storebror Lucas kompis är söt.

Detta är en bok för dig som gillar sorgliga och fina böcker men som ändå innehåller humor. För hur mörkt det än blir så kan man alltid skratta och vad som än händer med Leas mamma så kan så mycket kärlek inte bara dö.

Pojken, fågeln & kistmakaren

Det finns böcker man tycker väldigt mycket om, och så finns det böcker som går rakt in i hjärtat på en. En sådan bok har jag precis läst, "Pojken, fågeln & kistmakaren" av Matilda Woods. Det är en magisk, sorglig, hoppfull, vacker saga om kistmakaren Alberto som bor i Allora. Staden drabbas av pesten och Albertos hustru och tre barn dör. Han lever ensam i sitt hus där han tillverkar likkistor åt stadens invånare. Han omges alltså av döden hela tiden, och saknar sin familj. Men så en dag märker han att någon varit inne i huset och stulit av hans mat. Det händer ett par gånger, och till sist lurpassar Alberto på tjuven. Det visar sig vara en liten pojke som tar maten och som sedan springer iväg och gömmer sig i en koja utanför staden. Pojken har också en stor, färgglad fågel med sig. Alberto vill ju gärna hjälpa pojken och sakta, sakta börjar han prata med pojken som till sist vågar lita på Alberto och berättar att han heter Tito, och är son till en kvinna som Alberto ganska nyligen tillverkat en likkista åt eftersom hon dog, alldeles ensam. Pojken älskade sin mamma, men har en fruktansvärd historia att berätta. Pojkens pappa är nämligen på jakt efter honom, och han är en grym man som behandlade pojken och hans mamma förfärligt illa. Så Tito är livrädd för att pappan skall hitta honom. Alberto ser Tito som den son han en gång hade, pojkens öde gör att han bara måste hjälpa honom. Så Alberto gömmer pojken i sitt hus, lär honom snickra och lär honom läsa. Tillsammans läser de sagan om den magiska ön Isola, fylld med ädelstenar. Men en dag kommer en stor, grym man till staden.

Som sagt, en fantastisk bok, om vänskap och tillit, sorg och svek. Varje sida är dessutom vackert inramad av blommor, fiskar och bladrankor, allt i en dov, blåaktig färgton. Det är den australiensiska författarens debutbok, men jag hoppas verkligen på fler.

Sanningar om maneter

"Om man tittar tillräckligt länge på en manet ser den till slut ut som ett bultande hjärta ... ett hjärta som man kan se rakt igenom, rakt in i en annan värld där allt som man har tappat bort finns gömt." Den som säger detta är Suzy, hon har bestämt sig för att ta reda på allt hon kan om maneter. Hon är beredd på att gå hur långt som helst för att få veta. Varför? Och vad vill hon veta?
Suzy är 12 år och höstterminen har precis börjat. Men hela livet har ställts på ända för henne eftersom den allra bästa kompisen sedan väldigt länge, Franny, drunknade i somras. Suzy kan inte fatta att Franny kunde drunkna, hon var ju en jätteduktig simmare. Det stämmer inte. Vad kan ha hänt? Klassen är på besök på ett stort akvarium och där finns en manetutställning. När Suzy läser om giftiga maneter, sådana som inte syns men det räcker med ett stick av dem för att du ska dö, så börjar hennes tankar sätta igång. Var det en manet som dödade Franny? Suzy bestämmer sig för att sluta prata och går helt upp i sina manetstudier. Man förstår också rätt snart att den sista tiden hade Suzy och Franny glidit ifrån varandra som kompisar, något som Suzy inte kunde acceptera. Tydligen gjorde Suzy något oförlåtligt mot Franny sista gången de sågs. Och nu kan hon ju inte be om förlåtelse. Kan maneterna hjälpa Suzy att se "rakt in i en annan värld där allt man tappat bort finns gömt"?
Det här är en bok om att sörja, alla sörjer på olika sätt. Det är en bok om att få vara annorlunda. En bok om att växa upp och förändras. En bok om att man måste försöka komma över saker som plågar en, men att det tar tid. En väldigt bra bok helt enkelt. En bok man inte glömmer i första taget, skriven av Ali Benjamin.

Sommarutmaningen: Järnprovet och Min syster är i tusen bitar

Anna 11 år är en snabb läsare och har skickat in några nya lästips till oss.

Bokens titel:
Järnprovet

Författare:
Holly Black, Cassandra Clare

Varför valde du boken?

Berätta om något som var särskilt bra eller dåligt med boken
Den var spännande och man blev helt fast i den direkt.

Försök att komma på något som boken påminner om - en film, annan bok, tv-serie, något som hänt dig... vad som helst!
Den liknar Harry Potter fast lite snällare.

Jag valde boken för jag fick den rekommenderad av en bibliotikarie.



Bokens titel:
Min syster är i tusen bitar

Författare:
Annabel Pitcher

Varför valde du boken?
Jag fick boken rekommenderad av en kompis som hade gillat den men själv tyckte jag inte om den.

Berätta om något som var särskilt bra eller dåligt med boken
Boken var väldigt långtråkig. Man förstod inte riktigt vad den handlade om i början. Rättare sagt jag tyckte inte om den.

Försök att komma på något som boken påminner om - en film, annan bok, tv-serie, något som hänt dig... vad som helst!
Den påminner mig inte om något.

Tre saker jag inte vet om dig

En dag kommer Jessies pappa hem från något som han sa var en "konferens" med en ring på fingret. Han har gift sig! Jessie, 16 år, har aldrig ens träffat hans nya fru. Det visar sig att styvmamman är stenrik och bor i ett superflott hus i Los Angeles där hon har ett glassigt jobb inom filmindustrin. Paret möttes då båda var med i en stödgrupp för vuxna som mist sin partner genom dödsfall så båda bär på en sorg - liksom deras tonårsbarn. Jessie får nu alltså dessutom en styvbror på köpet. Theo är en välklädd, överlägsen och bortskämd kille som går i samma skola som Jessie är tvungen att börja på; Wood Valley High. Tro inte att det betyder att de ska ha sällskap till skolan. Nej, Jessie får ta sig dit i sin betydligt risigare bil bäst hon kan. Naturligtvis är hennes kläder hopplöst fel - vilket hon efter ett slag inser gäller hela hennes person. Fel. Alla andra ser ut som om de deltog i någon slags filminspelning. Hon blir antingen ignorerad eller får taskiga kommentarer så livet är inte på topp nu precis. Så plingar hennes mobil till. Hon har fått ett mail från "Somebody/Nobody". Denne person säger att han går på hennes skola och har noterat att hon behöver hjälp. Så hon får lite råd. Först struntar Jessie i de där meddelandena men sen tänker hon att hon egentligen inte har något att förlora. För kan det blir värre? Så när Somebody/Noboy föreslår att hon ska försöka bli vän med tjejen som sitter framför henne i en viss klass provar hon...

Jodå, visst visar det sig att de där tipsen från den främmande personen är bra. Dessutom blir det allt roligare att ha den där konversationen. Den är smart, humoristisk och lite spännande. Men det är klart att ju mer Jessie lämnar ut av sig själv desto mer undrar hon: vem är det hon skriver till?
Spänning, vänskap, romantik och underhållning men med en del allvarliga tankar bakom utlovas om du läser denna jättefina bok av Julie Buxbaum. På engelska heter den Tell Me Three Things.

Våra kemiska hjärtan - Our Chemical Hearts av Krystal Sutherland

Redo för berättelse om den första riktiga kärleken? Då är det den här boken du ska välja just nu!

I centrum finner vi Henry Page, vanlig, smart men lat kille som ska börja sista året av high school. Visst, det är nu han borde skärpa till sig och verkligen göra den där sista, extra ansträngningen för att få betygen till college. Han vet att där finns goda chanser att samla poäng om han verkligen får den där utnämningen till redaktör av skoltidningen som han förtjänar. Det ser med andra ord rätt ljust ut. Problem med kärleken är inget för honom. Han förstår inte vad kompisarna gnäller om ens. Något sådant har helt enkelt aldrig drabbat Henry. Inte än, vill säga...Så dyker en ny tjej upp i hans dramaklass. Hon stödjer sitt skadade ben på en krycka, har ovårdat, trassligt hår och är iförd märkligt stora kill-kläder. Fram till det ögonblick då han och Grace Town blir kallade till mr Hinks kontor för ett gemensamt möte finns där ingenting hos Grace som Henry ägnar en tanke åt.

Grace och Henry blir erbjudna gemensamt redaktörskap. Chocken hinner knappt lägga sig innan hon svarar nej. Han finner att han helt ologiskt blir irriterad. Här har han kämpat som en galning för att uppnå detta och så bara avfärdar hon det som ingenting. När Grace lämnar rummet rusar Henry efter. Mot bättre vetande övertalar han henne att säga ja. Hon gör det mot villkoret att hon bara ska bidra med idéer, inte skriva något. Hon skriver inte längre, säger hon.
   Förmodligen borde inte Henry ha varit så envis. Tiden som kommer blir en känslomässig berg och dalbana. För vem är egentligen Grace Town? Vem är den perfekta, urvackra flickan på hennes facebook-profil som ser ut som hon fast från ett annat liv? Varför byter man skola inför sitt senior year? Ju mer Henry lär känna gåtan Grace Town desto mer vill han veta och desto mer förälskad blir han. Men hur känner hon?

Det här är helt enkelt en fin bok med mycket starka känslor, mysterier, vitsiga repliker och charmiga karaktärer :-)

Spetälskesjukhuset

Jag läste med stor behållning Camilla Lagerqvists förra bok Den vita döden, som utspelades på ett sanatorium under 1930-talet. Därför har jag sett mycket fram emot den nya boken, Spetälskesjukhuset, som precis har kommit ut. Den handlar också om 1930-talet men utspelas i vår tid. Eller både och? Elly tillbringar sommaren hos farmor på landet i Järvsö. Elly bär på en stor sorg, det är bara 10 månader sedan mamma plötsligt dog. Hon vill gärna vara för sig själv och inte gärna prata om det som hänt. I närheten av farmors sommarhus ligger ett stort gammalt sjukhem. Idag bor det psykiskt sjuka patienter där, men för länge sedan var det ett spetälskesjukhus. Det var innan man på 1940-talet hade hittat ett botemedel mot den hemska sjukdomen, som bland annat innebar att de sjuka tappade känseln i händerna, det bildades stora hemska knutor lite överallt på kroppen, huden föll av. En otäck sjukdom helt enkelt. Nu har samtliga patienter på sjukhemmet åkt iväg på en sommarresa och sjukhemmet står tomt och låst. Elly kämpar med sin rädsla och tänker att hon ska utmana den genom att gå till det stora huset och känna på dörren, det finns ju ändå ingen där. Men när hon står där på grusgången är det någon som ropar på henne inifrån huset. Elly går fram och där står en flicka, i slitna gamla kläder och hennes händer ser alldeles förfärliga ut, knotiga och spretiga. Hon säger att hon heter Saga och är patient på sjukhemmet. Men varför är hon då inte med på sommarresan, och varför har hon så slitna kläder? Elly börjar prata med henne och kan inte förstå vad Saga pratar om, hon säger att hon är sjuk i spetälska, men har rymt från doktorn som skulle operera henne i ansiktet. Elly vill hjälpa Saga och springer hem och hämtar farmor, men när de kommer fram till sjukhemmet är dörren låst och ingen flicka syns till...

Återigen får man i en spännande boks form en liten historielektion om Sverige på 1930-talet. Hur de människor som drabbats av spetälska gömdes undan och fick leva utanför samhället. Elly vill ju ta reda på så mycket som möjligt om sjukhemmet, men framför allt vill hon förstå hur hon kan ha fått kontakt med Saga som verkar leva 1932.

Himlen börjar här - Johanna tipsar

Vi på Bjärreds bibliotek har denna veckan haft hjälp av vår prao, Johanna. Vi bad henne tipsa om en bok - då valde hon Himlen börjar här av Jandy Nelson. Så här skriver Johanna:

Boken handlar om sjuttonåriga Lennon, vars älskade syster Bailey plötsligt dött av en hjärtattack under repetitionerna av en teaterpjäs. Lennon och hennes syster har under större delen av sin uppväxt bott hos sin mormor, eftersom deras mamma lämnade de när de var små och de vet inte vem deras pappa är. Mormodern är lite av en kändis där de bor, på grund av sina fantastiska rosor som sägs göra en lycklig. Alla i den lilla staden där de bor är chockade av Baileys död, inte minst Lennon. En dag sitter systerns pojkvän, Toby, i trädgården. I början är hon motvillig, men sakta men säkert lär hon känna honom och tillsammans kan de sörja Bailey.

När Lennon efter en lång tid kommer tillbaka till skolan igen, är hon glad över att få träffa sin bästa vän Sarah. Medan hon varit borta, så har det börjat en ny kille i skolan. När hon kliver in i musiksalen sitter den nya killen där, på hennes stol, och spelar klarinett. Killen presenterar sig som Joe Fontaine och Lennon är helt förstummad av hans utstrålning, av hela honom. Hon känner skuldkänslor, hur kan hon gå runt och vara kär när hennes syster nyss har dött i en hjärtattack?

Lennon går hela tiden runt och skriver små lappar som hon gömmer här och var. På lapparna skriver hon om Bailey, om dialoger och upplevelser med henne. De hade en väldigt stark relation och berättade allt för varandra. Men, hade Bailey en hemlighet som hon aldrig talade om för Lennon?

Den som tycker om en bok som man både kan gråta och skratta till, kommer att älska den här boken! Lennon är en helt fantastisk karaktär som man verkligen vill lära känna. Karaktärsbeskrivningarna i boken är underbara och varje karaktär är helt unik. Det hade dock kunnat vara med en lite mer detaljerad beskrivning av området där de bor, det hade gjort berättelsen mer levande. Himlen börjar här rekommenderas till dig som är 12-13 och uppåt och som vill ha en riktigt bra vår - och sommarbok!

Djupa Ro

Något otänkbart har hänt i byn där nittonåriga David växte upp. Hans vän Jonathan hittas död vid badstället Djupa Ro. Det sägs att han fastnade under bryggan och drunknade.

David kommer från det lilla samhället Ingelstad som ligger på landet. Han och hans barndomsvänner, Ludde, Paula och Tova har lämnat sin lilla by bakom sig. De har tagit sig ut i stora världen - till fiskrensarjobb i Norge, till en strand i Thailand och studier i Uppsala. För de är ju nästan vuxna nu. Kändes det som, i alla fall. Fram tills Jonathan hittas död. Varför stack Jonathan för att simma helt ensam mitt i natten?

Hur är det meningen att man ska känna när ens vän dör? David verkar känna allt på en gång. Sorg, vrede, till och med känslorna för Paula. Boken kretsar kring hur ungdomarna mår veckorna efter kompisens död. De samlas och pratar, minns hur Jonathan var och försöker förstå hur det där hemska kunde hända. Sakta men säkert upptäcker de att allt kanske inte varit så bra med Jonathan.

Jag tycker att Lisa Bjärbo är skicklig på att skapa personer med verkliga känslor och upplevelser. I Djupa Ro skildrar hon en hemsk händelse som unga människor går igenom, och hon gör det så att det känns verkligt. Trots allvaret detta skriver hon ändå roligt, som hon brukar göra (läs till exempel Allt jag säger är sant). För vissa saker kommer fortfarande vara roligt i ett liv, trots att något ofattbart har hänt.

Kanske är det allt du behöver veta

Jag har läst Kanske är det allt du behöver veta. Den är skriven av E. Lockhart. På engelska (originalspråk) heter den We were liars.

I Cadence Sinclairs familj sitter allt på utsidan. Alla i familjen är framgångsrika, långa, blonda och rika. Cadence morföräldrar har en egen privat ö där de har byggt vars ett hus till sina döttrar. Varje sommar åker hela släkten och Gat, en av mammornas styvson, dit och umgås. De äldsta kusinerna och Gat börjar som barn med att leka lekar och som tonåringar umgås de fortfarande men inte med samma aktiviteter. Efter ett tag inser man att även om allt ser ut att vara perfekt behöver det inte vara det…

Emily Jenkins, eller som hon brukar kalla sig E. Lockhart, växte upp i Cambridge och Seattle. På Columbia University tog hon en doktorsexamen i engelsk litteratur.

Man dras in i boken och sitter kvar länge. Det var en sorglig och mystisk kärlekshistoria som var minst sagt dramatisk. Jag tyckte att boken var jättesorglig i slutet och jag bölar fortfarande när jag tänker på den. Samtidigt som det var en sorglig bok var den rik på andra känslor och det sorgliga tog inte över handlingen. Jag tror att boken passar från 11 år och uppåt. Även vuxna hade nog kunnat läsa den. Jag tycker inte att denna boken har en genre utan den är en blandning av allt från sorg, kärlek till mystik. Det är en häftig bok som påminner om att ingen är perfekt.

Jag tyckte boken var bra men det var svårt att hålla koll på alla personernas namn. 

/ X

Pilängskolans elever gästbloggar

Vill du läsa ytterligare inlägg om Kanske är det allt du behöver veta, så har Annika skrivit ett i bloggen tidigare, blogginlägget hittar du här. 

Mary, spöket och resan genom natten

Om man bara läser den här bokens titel kan man tro att det är en spökhistoria, och det är det ju på ett sätt, men inte en sådan där läskig, hårresande historia. Mary är ledsen för att hennes bästis Ava har flyttat till andra sidan stan (Dublin), hon saknar Ava jättemycket. Dessutom är mormor svårt sjuk och ligger på lasarettet, dit åker Mary ofta och hälsar på. Så en dag träffar Mary en gammal kvinna, eller egentligen ser hon ju inte så gammal ut, men hon har gammaldags kläder och hon pratar lite högtidligt på något vis. Kvinnan ber Mary att hälsa sin mormor och säga att allt kommer att gå bra. Tyvärr glömmer Mary säga det, och när hon nästa dag åter stöter på den märkliga kvinnan ser Mary att hon blir lite irriterad när Mary erkänner att hon glömt. Kvinnan säger att hon heter Anastasia men kallas för Tansey. En dag berättar Mary för sin mamma att hon pratat med Tansey och då svarar mamma: "Men så hette ju din gammelmormor!" Vem är egentligen kvinnan som Mary pratar med? Mamma känner inte till att det bor någon sådan kvinna i närheten. Så byter boken berättare, vi flyttas bakåt i tiden och nu är det, just det, Tansey som berättar. Därefter växlar berättandet mellan nutid och dåtid.

Roddy Doyle är ju en författare som skrivit många böcker, både för vuxna och barn. "Fnissarnas hämnd"t ex är en hysteriskt knasig barnbok (perfekt att läsa högt om man klarar av lite prutt-humor...). Han har också skrivit "The Commitments", om ett amatörsoulband i Dublin, den boken har även filmatiserats. I den här boken skriver han om ett allvarligare tema, döden, men på ett så fint sätt att man bara vill fortsätta läsa, man kan inte släppa boken.

Det sista av sommaren

I en stad någonstans i Tyskland bor Louise, 17 år och Jana, 13. De går på samma skola men känner inte varandra. Så börjar sommaren. Folk åker bort, gör roliga saker, träffar kompisar, men inte Louise och Jana. Av olika anledningar har de hamnat utanför, vännerna sviker. Louise löser det genom att fixa två sommarjobb plus passa hund och ägnar sig åt att läsa körkortsteori. Jana glider omkring och försöker undvika alla som vill dra in henne i sin sorg över hennes storebror som ligger på sjukhus i koma. Hon längtar efter kontakt med sina föräldrar, men för dem har hon blivit osynlig. Så börjar hon testa HUR osynlig. Istället för att bara fördriva tiden på dagarna så börjar hon vara ute om nätterna.

Det är klart att flickornas vägar ska korsas och en särskild sorts vänskap ska uppstå. Egentligen är det ändå inte detta, händelserna, som gör boken speciell. Det är snararen hur den är skriven. Boken är kort men mycket händer under ytan, bakom bokstäverna. Vad känner Louise när hon ser sina sovande föräldrar som aldrig pratar med henne? Vad känner Jana när hennes föräldrar glömmer att hon fyller 13 år en strålande sommardag? Läsaren får själv föreställa sig det utifrån flickornas reaktioner. Det gör att den här boken blir din, mycket av den skapas i ditt huvud. Alltså ska man läsa fokuserat, koncentrerat. Det är inte den här boken du läser i reklampauserna i filmen t.ex., då funkar den inte. Men ger du den din fulla uppmärksamhet ska du se att den tar tag i dig och blir en läsupplevelse som skiljer sig från många andra böcker.

Författaren heter Tamara Bach.