Sommarkollot

Ella bor ensam med mamma. Hon har inga kompisar och har precis slutat 3:an. Hela sommarlovet tänker hon spendera på balkongen och läsa böcker. Mamma är förstås ledsen för att Ella inte har någon kompis, så Ella ljuger och säger att hon lekt med Saga. Så går hon förbi en lekplats, en skylt säger "Sommarkollo", det ser kul ut och genast tar en ledare tag i henne och säger att "du måste vara Nathalie, välkommen!" Och hux flux är Ella med i en gemenskap, hon kommer sig inte för att säga vem hon egentligen är. Nu blir Ella en annan, plötsligt gör hon sig tuff inför de andra tjejerna, som blir impade av henne. Så här har hon aldrig känt sig förut. Hon blir tom kaxig mot ledarna. Men snart har hon nästlat in sig i lögner, och det blir allt svårare att njuta av att vara någon annan. Så hon rymmer till mormor (som varit ovän med mamma i ett år), och mormor får Ella att känna att det inte är helt och hållet hennes fel. Så allt löser sig till det bästa. 

Linda Wahlund. Bra, mkt att diskutera. När är man sig själv? Får man ljuga för att våga saker man inte vågat annars?

När kastanjer spricker

Camilla Lagerqvist har skrivit många bra böcker. Spännande böcker, böcker om andra världskriget, och den fantastiska "Den vita döden". Hennes nya bok heter När kastanjer spricker, och utspelas också en liten bit bakåt i vår svenska historia, nämligen tidigt 1950-tal. Majken har hamnat på ett hem för "vanartiga" flickor ute på en ö. Hon är föräldralös och har flyttats runt bland flera fosterhem, men på grund av sitt häftiga humör har det inte fungerat i fosterhemmen. Majken vet inte vad som hänt hennes föräldrar, och hon har ständigt återkommande mardrömmar och ångestattacker. På det här hemmet är det hård disciplin, och flickorna får inte en chans att komma tillrätta med sina bekymmer, man skall jobba och vara tyst. Men flickorna är tonåringar, med tonåringars behov och Majkens rumskamrat Ebba smiter ut om nätterna för att träffa killar, och hon får ibland med sig Majken. Det finns en kille som Majken vågar prata lite med, hon har annars mycket svårt för att öppna sig. Han ger henne en hästkastanj, för hon är "hård och taggig på utsidan, men mjuk på insidan". Hur skall livet bli för Majken? Kommer hon någonsin att få veta vad som hände hennes föräldrar?

Camilla Lagerqvist skriver så att man verkligen lär känna huvudpersonen, lever med Majken och hennes funderingar. Man blir också upprörd och arg över omgivningens (isht föreståndarinnan på hemmet) ovilja att lyssna och förstå. Flickorna hade hamnat på hemmet av olika orsaker, någon hade snattat, någon hade föräldrar som inte klarade av att ta hand om barn, någon hade visat "osunt intresse" för samma kön. Ja, man tänker ju att det blivit bättre med tiden. Eller? Men en sak blir man så glad över, och det är sammanhållningen flickorna emellan. Man sviker inte varandra!

Sanningar om maneter

"Om man tittar tillräckligt länge på en manet ser den till slut ut som ett bultande hjärta ... ett hjärta som man kan se rakt igenom, rakt in i en annan värld där allt som man har tappat bort finns gömt." Den som säger detta är Suzy, hon har bestämt sig för att ta reda på allt hon kan om maneter. Hon är beredd på att gå hur långt som helst för att få veta. Varför? Och vad vill hon veta?
Suzy är 12 år och höstterminen har precis börjat. Men hela livet har ställts på ända för henne eftersom den allra bästa kompisen sedan väldigt länge, Franny, drunknade i somras. Suzy kan inte fatta att Franny kunde drunkna, hon var ju en jätteduktig simmare. Det stämmer inte. Vad kan ha hänt? Klassen är på besök på ett stort akvarium och där finns en manetutställning. När Suzy läser om giftiga maneter, sådana som inte syns men det räcker med ett stick av dem för att du ska dö, så börjar hennes tankar sätta igång. Var det en manet som dödade Franny? Suzy bestämmer sig för att sluta prata och går helt upp i sina manetstudier. Man förstår också rätt snart att den sista tiden hade Suzy och Franny glidit ifrån varandra som kompisar, något som Suzy inte kunde acceptera. Tydligen gjorde Suzy något oförlåtligt mot Franny sista gången de sågs. Och nu kan hon ju inte be om förlåtelse. Kan maneterna hjälpa Suzy att se "rakt in i en annan värld där allt man tappat bort finns gömt"?
Det här är en bok om att sörja, alla sörjer på olika sätt. Det är en bok om att få vara annorlunda. En bok om att växa upp och förändras. En bok om att man måste försöka komma över saker som plågar en, men att det tar tid. En väldigt bra bok helt enkelt. En bok man inte glömmer i första taget, skriven av Ali Benjamin.

Sommarutmaningen : Saker jag hade velat veta när jag var 15

Här kommer ytterligare ett häftigt tips från Tove i Lomma. Och även om man inte är 15 år längre, så blir åtminstone jag VÄLDIGT sugen på att läsa den här boken!! Boken är en antologi redigerad av Diana Olofsson och Johanna Wester.

Varför valde du boken?
Jag valde att läsa den här boken eftersom jag tyckte det verkade vara intressant att få höra hur framgångsrika kvinnor upplevde tonåren (d.v.s. om de skulle tycka det var lika olidligt som jag tycker det är.) Men jag förväntade mig inte alls att det skulle tas upp så oändligt många relaterbara problem från kvinnor som var tonåringar för uppemot 50 år sedan(!).

Berätta om något som var särskilt bra eller dåligt med boken
Okej. Boken är ingen vanlig skönlitterär bok, utan den består av olika typer av texter där 17 framgångsrika kvinnor berättar om saker de själva skulle ha velat veta när dem var 15 (Olofsson och Wester har sedan sammanställt dessa texter till en bok).
Först och främst, tycker jag själva bokidén är helt fantastisk. Jag menar, vem vill inte ha lite tips som ska underlätta ens kaosiga tonårsvardag? Jag tycker särskilt att Bodil Malmstens, Pernilla Anderssons och Ebba Witt-Brattströms beskrivningar av att vara 15 är allra bäst.

Försök att komma på något som boken påminner om - en film, annan bok, tv-serie, något som hänt dig... vad som helst!
Denna boken berörde mig djupt och mycket av det som dessa fantastiska kvinnorna berättar om har jag själv känt eller känner jag fortfarande. Som när Bodil Malmsten beskriver om hur hon ville ta livet av sig, eller när Pernilla Andersson pratar om sin misstro gentemot vuxna eller när Ebba Witt-Brattström försöker förklara att alla feminister inte är vänstervridna manshatare. Detta är en otroligt bra bok som jag menar inte bara tonårsflickor behöver läsa, utan även pojkar och vuxna.

Våra kemiska hjärtan - Our Chemical Hearts av Krystal Sutherland

Redo för berättelse om den första riktiga kärleken? Då är det den här boken du ska välja just nu!

I centrum finner vi Henry Page, vanlig, smart men lat kille som ska börja sista året av high school. Visst, det är nu han borde skärpa till sig och verkligen göra den där sista, extra ansträngningen för att få betygen till college. Han vet att där finns goda chanser att samla poäng om han verkligen får den där utnämningen till redaktör av skoltidningen som han förtjänar. Det ser med andra ord rätt ljust ut. Problem med kärleken är inget för honom. Han förstår inte vad kompisarna gnäller om ens. Något sådant har helt enkelt aldrig drabbat Henry. Inte än, vill säga...Så dyker en ny tjej upp i hans dramaklass. Hon stödjer sitt skadade ben på en krycka, har ovårdat, trassligt hår och är iförd märkligt stora kill-kläder. Fram till det ögonblick då han och Grace Town blir kallade till mr Hinks kontor för ett gemensamt möte finns där ingenting hos Grace som Henry ägnar en tanke åt.

Grace och Henry blir erbjudna gemensamt redaktörskap. Chocken hinner knappt lägga sig innan hon svarar nej. Han finner att han helt ologiskt blir irriterad. Här har han kämpat som en galning för att uppnå detta och så bara avfärdar hon det som ingenting. När Grace lämnar rummet rusar Henry efter. Mot bättre vetande övertalar han henne att säga ja. Hon gör det mot villkoret att hon bara ska bidra med idéer, inte skriva något. Hon skriver inte längre, säger hon.
   Förmodligen borde inte Henry ha varit så envis. Tiden som kommer blir en känslomässig berg och dalbana. För vem är egentligen Grace Town? Vem är den perfekta, urvackra flickan på hennes facebook-profil som ser ut som hon fast från ett annat liv? Varför byter man skola inför sitt senior year? Ju mer Henry lär känna gåtan Grace Town desto mer vill han veta och desto mer förälskad blir han. Men hur känner hon?

Det här är helt enkelt en fin bok med mycket starka känslor, mysterier, vitsiga repliker och charmiga karaktärer :-)

Om jag var din tjej - boktips från vår prao

Här kommer ett riktigt spännande boktips från vår prao Engla som hjälpte oss på Bjärreds bibliotek under vecka 12. Tack för det, Engla! /Annika & alla de andra

Om jag var din tjej - av Meredith Russo

Amanda Hardy har inte alltid känt sig bekväm med den hon är. Hon föddes nämligen som Andrew. Hon har också mycket dåligt samvete för att hon fick sina föräldrar att seperera och gjorde sin pappa besviken för att hon som Andrew inte var som alla andra killar. Efter ett antal operationer flyttar hon till sin pappa som hon inte har träffat på tre år. Där börjar hon också i en ny skola för att få en omstart där hon redan första dagen får många nya vänner, vilket hon inte alls är van vid. Hon är van vid att få höra nedlåtande och taskiga saker på sin gamla skola. Allt är annorlunda nu när hon är en tjej. Hon träffar också Grant, den söta killen vars kompis är intresserad av henne. Amanda trivs mycket bättre på sin nya skola. Men snart börjar hon undra om man kan vara vän med någon och bära på en så stor hemlighet. Och hur man gör med kärleken.

 Jag tyckte det var en spännande bok, men också mycket lärorik eftersom man får en inblick i hur det är att vara transsexuell. En sak som gjorde boken så bra var att man efter hand fick veta vad som hade hänt innan bokens början och inte allt på en gång. Man fick väldigt bra inblick i Amandas tankar, vilket gjorde att Amanda var den enda man riktigt litade på i boken. Miljö- och personbeskrivningarna var inte så tydliga, de hade kunnat göras bättre. Annars tyckte jag att boken var väldigt bra och jag läste den så fort jag fick chansen ända tills den tog slut.

/Engla

I bergets hjärta

Sonja Årberg Lopez är 12 år. Hon bor med sin mamma, pappan dog redan innan Sonja föddes (han var ganska gammal). Nu har Sonja fått ett brev från sin farfar som hon aldrig träffat, han är jättegammal och vill träffa henne innan han dör. Efter flera tåg- och bussbyten stiger Sonja av i en stad hon inte känner, men busschauffören säger att bussen till Årbergsholm (som är herrgården där farfar bor) går där borta vid den gamla stationen. Där ser hon en ung kvinna, denna kvinna är höggravid och ger Sonja en biljett och pekar på andra sidan stationshuset. Där står bara ett gammalt ångtåg. Sonja kliver ombord, men det känns som om hon är ensam på tåget. Så rullar de iväg och efter en stund saktar tåget in vid ett gammalt torp, där ser Sonja en ung kvinna med ett barn i famnen, kvinnan tar farväl av en man som hoppar på tåget. Men... Det såg precis ut som samma kvinna som gav Sonja biljetten utanför stationen! Det kan väl inte vara möjligt?! Till slut är tåget framme, och Sonja hämtas upp av sin halvfarbror Carl. En riktigt otrevlig man. De kommer fram till Årbergsholm, Carl säger till henne att inte bråka utan vara tyst och göra som han säger. Sonja får träffa Carls son Seth (hennes kusin), som är drabbad av en otäck muskelsjukdom och hoppar fram på kryckor. Seth kan hon prata med och hon ber honom följa med henne tillbaka till stationen så hon kan åka hem, hon vill absolut inte stanna på Årbergsholm. Stationen? säger Seth. Det har inte gått tåg hit på många, många år. Och farfar är så gammal och skröplig att han absolut inte har kunnat skriva något brev. Varför är egentligen Sonja på Årbergsholm? Vem har skrivit brevet till henne? Och varför är det en massa människor från gruvbolag på Årbergsholm? Har det något att göra med Årberget och legenden om vad som kan finnas längst in i berget ?

Mårten Sandén har skrivit många bra böcker. Petrini-deckarna t ex. Det här är en magisk, spännande bok som jag sträckläste, man måste verkligen få veta hur allt hänger ihop. Boken känns nästan som en film, jag tänkte på Harry Potter i början när Sonja for iväg med ångloket. Och det finns fler scener i boken som jag verkligen kunde se framför mig. Rekommenderas varmt!!

Dumplin´- en feel-goodbok om att bara få va sig själv

Här är något för alla bokälskare som längtar efter att läsa en bok som suger in en i berättelsen med en gång och inte släpper dig förrän den är slut (och då vill du inte lämna). Det är en mysbok, en feelgood-bok som växlar mellan tema romance och identitetskrisande tonåring. Huvudperson är en high school tjej med det underbara namnet Willowdean. Hon bor i Clover city, Texas, och när historien börjar sommarjobbar hon på restaurangen Harpy's Burgers & Dogs. Där arbetar även fruktansvärt attraktive, tystlåtne Bo som går på en dyr privatskola. Japp, Willowdean är väldigt förälskad i honom. När han är i närheten kan hon nästan inte koncentrera sig på någonting annat. Där finns dock ett problem som hon ser det. Han är helt bortom räckhåll. Killar som Bo blir inte intresserade av kurviga tjejer även om de är söta. Willowdean är alltså tjock.
   Så här års är mamma alltid hysteriskt upptagen med Clover city´s största årliga event: skönhetstävlingen Miss Blue bonnet. Som fd vinnare av denna är hennes mamma otroligt engagerad och knappt kontaktbar. Relationen till bästa vännen Ellen börjar också knaka i fogarna. El är bara intresserad av sitt jobb i den coola klädbutiken, tjejerna som jobbar där och ifall hon ska gå hela vägen och ha sex med pojkvännen Tim i sommar eller inte. Inget av det där kan Willowdean relatera till och känslorna för Bo känns för overkliga för att berätta om. Men så händer en helt vansinnig grej en dag på jobbet...
   Det här blir en jobbig tid i livet för Willowdean Dickson. Hon, som alltid haft bra självförtroende, börjar tvivla på att hon verkligen duger som hon är. Vänskapen med El är i gungning. Situationen med Bo skakar om henne. Hur ska hon få tillbaka sitt självförtroende?
   Som du säkert redan har förstått så rekommenderar jag verkligen att du läser Dumplin' av Julie Murphy! Det är inte ofta en berättelse är så underhållande och tankeväckande på en gång.

Bänkad

Sebastian har alltid spelat fotboll. I skolan är Sebastian känd som han som är bra på fotboll och alla tar för givet att Sebastian kommer att söka till fotbollsgymnasiet när det väl är dags att välja till gymnasiet. Men det viktigaste för Sebastian är egentligen inte att han är bäst i sitt lag. Det är inte därför han tycker så mycket om att spela. Tränaren Karsten kör sin skärgårdsstil, som han kallar det, vägrar nivåindelningar och elitsatsningar. I hans lag får alla spela. För det är det de är. Ett lag. Men när det kommer en ny kille till laget börjar sammanhållningen luckras upp. Den nye killen, Ethan, kommer från värsta rivallaget och han har med sig sin pappa, Janne, som ska hjälpa Karsten och avlasta honom med tränaransvaret. Det är bara det att Janne har en helt annan fotbollsfilosofi än Karsten. För Janne är det viktigaste att skapa ett topplag och att lyfta sin egen son.

Sebastian är den enda som verkar ha något emot den nya träningsformen och spelartaktiken och han kan inte låta bli att opponera sig. Därmed blir han bänkad första matchen som Janne ansvarar för. Trots att han är lagkapten och trots att han är en av de bästa i laget.

Fotbollen blir inte lika kul längre. Sebastian hamnar i bråk med bästa kompisen Leonard om Janne och Ethan och börjar skippa träningarna. Hemma pressar också Sebastians pappa på och skäller på honom för att han skiter i träningarna. Nu om någonsin är det viktigt att Sebastian visar framfötterna. Han har ju nyligen blivit uttagen till ett elitläger under sommaren, men istället börjar Sebastian fundera på om han alls vill åka. Vad är det för mening om glädjen med att spela är borta? Men å andra sidan, vem är Sebastian om han inte har fotbollen längre?

Annica Wennström  har skrivit Bänkad som bland annat handlar om hur pressen från vuxna och omgivningen kan förstöra kärleken till en idrott. Sebastian hamnar mer eller mindre i en identitetskris när kraven på honom som fotbollsspelare tar över. Vem vill han vara? En granne som Sebastian lär känna blir ett stöd och hjälper honom att sätta ord på sina känslor och ge honom mod att vara någon annan än bara fotbollskillen Sebastian. Och som bara Sebastian vågar han närma sig tjejen han är kär i.

Vi ses i Obsan

Det är sommar och Annika ska åka till landet som hon gör varje år. Hon ser lata veckor med sina föräldrar vid den mysiga insjön  framför sig. Men de väntar en lillebror som kommer alldeles för tidigt. Istället är föräldrarna och bebisen på sjukhuset i vecka efter vecka. Annika börjar itsället hänga i Observatiorielunden i Stockholm, en park där en brokig samling barn samlas och utmanar varandra att göra knäppa grejer. Som att göra hål i öronen - med en säkerhetsnål eller springa tio varv runt caféet - helt nakenfis.
Både Annika, Kaja, Lövet, Kex och de andra hittar en slags trygghet i att inte berätta vilka de egentligen är och vart de hör hemma. För Annika är det är för läskigt att hälsa på den lilla bebisen som hela tiden seglar mellan liv och död. Och är mamma någon annan nu, sedan den lille brodern har kommit?
Hon är mästare på att ljuga och i Obsan är de inte intresserade av sanningen. Konsekvens är ju så mycket mer intressant.

Det här är en kort, både rolig och allvarlig bok. Jag gillar Cilla Jackerts språk väldigt mycket. Särskilt hur barnen pratar med varandra är fantastiskt! Det enda som jag har mot den är att den så detaljerat beskriver stadsdelen som Annika bor i. Jag vet ju hur den ser ut, men det känns kanske lite onödigt för en ung läsare som aldrig vart där.

Gudarna

Kanske du tycker att Elin Cullheds bok Gudarna har en skum titel för att handla om tre tonårstjejer från småstaden Tierp mellan Gävle och Uppsala? Det har den inte. Titeln är i själva verket genial. Vad får man om man korsar guzz med brudar? Just det. De kan dessutom behöva lite boost från att kalla sig själva för detta ord med 110% attityd, huvudpersonen Jane och hennes kompisar Bita och Lilly. De har nämligen inte särskilt mycket stöd från andra, särskilt inte vuxna.

Lilly är involverad i ett BDSM-förhållande med skolans, rektorns och alla lärares favorit den ursnygge Daniel Abdollah. När detta spårar ur och hennes kompisar Jane (kallad Janne) och Bita får ta hand om den misshandlade Lilly börjar en jakt på bevis. De vet att Daniel har filmat sig själv och Lilly när de haft sex. Då gäller det att få tag på det filmklippet. Daniel håller på med "ungt företagande" och viker pizzakartonger. Janne får den lysande idén att hon ska bli kriminell. Hon ska låtsas vilja jobba för honom som ett sätt att komma nära så att hon helt enkelt kan stjäla hans mobil. Nu blir det fartfyllt, ibland roligt, ibland otäckt men hela tiden fascinerande läsning.

Handlingen säger dock noll och intet om den här boken. Det är språket och attityden som är boken. Gudarna blandar in engelska ord i det mesta de säger. Det känns helt naturligt, det är repliker som du kan höra om du sätter dig på en buss och bara lyssnar. Jane/Janne är även intellektuell, Bita super-feminist, påläst och smart medan snygga Lilly står för den som både är feminist och styrs av känslor i en komplicerad mix. Många gånger är text och handling rå. Här är fullt av sex och våld i olika former. Här finns även kärlek, inte bara mellan gudarna. Dessutom är det stundtals vackert. Eller vad sägs om en mening som den här (sidan 147): "Jane, Jane, kom ihåg att du heter Jane. Kom ihåg att ditt namn glittrar som ett pärlhalsband i natten."

Jag kan verkligen rekommendera den här boken till alla människor som är i slutet av tonåren och uppåt. Läs.

Som stjärnor i natten - All the Bright Places

Som stjärnor i natten är Jennifer Nivens första ungdomsbok. Hon har skrivit den för att hon verkligen vill säga något, och det märks. Inledningsscenen är stark och griper tag med en gång. Theodor och Violet, två seniors i high school, möts i ett torn på skolan. Båda är där för att för att de mår riktigt dåligt och kanske tänker hoppa. I övrigt har de överhuvud taget ingenting gemensamt - tror de i alla fall.

Violet är den perfekta tjejen som allting går så bra för. Hon är snygg, smart, populär och ihop med skolans mest eftertraktade kille. Hennes bästa vän är storasystern Eleanor. Tillsammans har de en modeblogg. Så händer det värsta: Eleanor dör i en bilolycka. Violet är med, de är på väg hem från en fest. Det där är ändå rätt länge sedan och den enda som fortfarande tänker på det tycks vara Violet. Inte för att hon visar det. Inte med sitt sätt i alla fall. Lite skumt kanske kompisarna tycker det är att Violet börjar använda Eleanors glasögon och klipper lugg som hon inte klär i som en slags tribut till systern. Annars är allt ok, åtminstone på ytan.

Theodor Finch är en outsider på skolan. Vissa tycker att han är en freak, andra tycker att han är intressant. Inuti är han en person som har tappat greppet om tillvaron. Han ser ingen mening. Han vet inte ens vem han är. Han testar olika klädstilar och byter personlighet med dem. Men har han en inre kärna? Han vet inte själv.

Nu möts Violet och Theodor. På geografin får de sedan en uppgift. De ska dokumentera ett par platser i Indiana som är värda att se, turistattraktioner. Theo och Violet tolkar uppgiften annorlunda. De ger sig ut på en resa genom sin delstat som innebär avslöjanden och upptäckter. Den kommer att bli livsavgörande.

Läs denna bok. Jag tror inte du kommer att kunna släppa den ifrån dig när du börjat.

Släppa taget

Katarina von Bredow är en författare som man kan lita på. Hon skriver oftast engagerande, spännande, lyhörda och gripande vardagsdraman om barn och unga i olika åldrar. Släppa taget är inget undantag.

Elsa och Stella är enäggstvillingar: lika på utsidan men inte på insidan. De går sista terminen i nian. Huvudperson i boken kan man säga är Elsa eftersom vi ser händelserna ur hennes perspektiv, det är hon som är "jag". Medan Stella glittrar och sprudlar i umgängeslivet är Elsa den tysta skuggan som håller sig i bakgrunden. Typiskt nog vill Stella bli skådespelare så när eleverna får en ung, snygg, manlig dramapedagog blir hon helt uppslukad och tycker att allt han gör och säger är bra. Elsa är mer tveksam. Hennes tankar upptas dessutom för närvarande av något annat. Sedan mer än ett år är Elsa totalt kär i Elliot. Hon har förstås inte sagt det till någon.

Konflikten i boken handlar egentligen mest om Elsas krig med sig själv. Hur ska hon göra för att våga vara den hon är? Hur ska hon göra för att våga visa sina känslor? Kärleken till Elliot sätter allt på sin spets. Om hon inte vågar säga något snart kommer det att vara för sent. Men hur ska hon kunna göra det när hon hela tiden känner sig som en blek kopia till originalet - Stella?

Man förstår Elsa, man irriterar sig på Elsa och man tycker om Elsa.

Den utvalde

Fick för mig att jag kanske hade tröttnat på negativa framtidsskildringar nu (dystopier), men det hade jag visst inte :-) Den utvalde av Lois Lowry är en äldre bok som nu har återutgivits, del ett av fyra sammanhängande.

Jonas bor i ett framtida idealsamhälle. Alla har sina uppgifter, alla behandlas lika och det finns piller mot det mesta (smärta t.ex.). Krig och fattigdom är avskaffat, alla är sams och har det lika bra. Förälskelse och kärlek är också bortrationaliserade. Man ansöker om att få bilda familj och kan få max två barn. Under en ceremoni tilldelas man då ett så kallat "nybarn" som en föderska har fött. Föderska blir en del flickor och får tre barn, sedan får de någon slags kroppsarbete. Det enda folk känner till om vad som händer utanför deras värld är att det kallas "Annorstädes".

I början av boken väntar Jonas med spänning på ceremonin där han ska få veta vilket yrke han passar till och ska tränas för. Så kommer dagen. Hans ena vän blir idrottsledare, den andra vårdare. Jonas hoppar de äldste över och kallar istället fram honom sist av alla. De säger att han är utvald. Till vad? Läs boken så får du veta... Den är rätt otäck och mycket tänkvärd, författaren har många idéer om framtiden som känns både skrämmande och kanske ibland till och med tänkbara. Man kan exempelvis bli "befriad" i det här samhället. Det låter ju som någonting positivt... tills man inser vad ordet betyder.

Jättebra bok med mycket speciell stämning tyckte jag! Svår att släppa.

Half bad

Half bad - Ondskans son är Sally Greens debutroman. I hennes Storbritannien finns det häxor som lever mitt bland oss vanliga människor. Häxor har alltid funnits och det finns olika slags häxor, vita eller svarta. De vita häxorna styrs av en myndighet, De vita häxornas råd, som ska se till att skydda de vita häxorna (=de goda) från de svarta häxorna (=de onda). Sen finns det också så kallade halvblod; sådana som är hälften vit / hälften svart.

Nathan växer upp i en familj bestående av vita häxor. Han vet att han är ett oönskat barn - ett halvblod, son till en av de mest fruktade och ondskefulla häxorna. Nathans äldsta syster påminner honom gärna om att det är hans fel att modern tog livet av sig, men hans två andra syskon och mormodern står vid hans sida och skyddar honom. För som halvblod är nämligen Nathans frihet begränsad. De vita häxornas råd övervakar halvbloden och inskränker undan för undan deras rättigheter. Som son till den fruktade Marcus Edge är Nathan dessutom extra bevakad, då det förväntas att han kommer att bli minst lika ondskefull som sin far.

När Nathan är sexton år beslutar De vita häxornas råd om att fängsla och hålla honom övervakad dygnet runt. Men Nathans mål är att fly från sin bur för att på sin sjuttonårsdag bli fullvärdig häxa. Det är nämligen först när man fyller sjutton som man får sina magiska krafter och detta får man först efter att ha mottagit tre gåvor av en familjemedlem. De som inte får sina gåvor på sin sjuttonårsdag dör ofta inom ett år, varför den här ceremonin alltså är livsviktig för en häxa. Men kommer Nathans magiska krafter att göra honom god eller ond? Och kommer detta att innebära att spådomen om att han kommer att döda sin far kommer att infrias? Fadern som han under hela sitt liv längtat efter att få träffa.

Romanen har ett på sätt och vis klassiskt tema med sitt ont eller gott-perspektiv, men med den lilla knorren att inget är vare sig helt svart eller helt vitt - och det gillar jag. Half bad - Ondskans son är nu första delen i en trilogi om Nathan, så slutet på boken är så klart framåtblickande. Del två, Half wild, kommer ut på engelska först i mars.

Stå ut

Vad skulle du ha gjort ifall du upptäckte att bloggen du följer inte är skriven av den där snygga, supercoola tjejen på bilderna utan av en helt annan person som låtsas vara hon? En helt annan person, som dessutom kanske går i samma klass som du? Och som definitivt varken är särskilt snygg eller cool...

Nike är klassens plugghäst. Hon är extremt trött på sig själv, den roll hon har fått i klassen och på sina misslyckade föräldrar. Pappa går hemma och är bara trött och utbränd, mamma gör inget annat än jobbar och tjatar om hur duktig Nike måste vara i skolan. Så får Nike idén att skapa en blogg där hon låtsas vara rena drömtjejen - populär, snygg, självsäker. Bilder hittar hon på en annan blogg skriven av en amerikansk tjej från någon småstad i Minnesota som ingen hört talas om. Det roliga är att hon får en massa klasskompisar som följare.

Var tredje avsnitt i Stå ut av Mattias Edvardsson är det Nike som berättar. De andra två huvudpersonerna som växlar som berättare är stentuffa värstingen Liam samt klassens lärare, töntiga Christer med ärret. Snart ska deras vägar mötas på helt andra sätt än hittills. Snart ska Nikes hemlighet avslöjas. En spännande berättelse med bra driv som skulle kunna vara hämtad från de flesta svenska skolor (den utspelar sig i en samhällsetta på gymnasiet men det kunde lika gärna ha varit högstadiemiljö). Lite läskig, till vissa delar sorglig, ibland romantisk och definitivt värd att läsa!

Är du dum på riktigt?

Ester skall börja högstadiet i en ny skola inne i stan. Hon har inga direkta kompisar och den beymrade mamman ber därför en avlägsen släkting att deras dotter, Tesse, skall ta hand om Ester när hon börjar den nya skolan. Tesse är en tuffing, men det verkar som om inte heller hon har kompisar. Så det som från början var påtvingat utvecklar sig faktiskt till en riktig vänskap. Men det är en bräcklig vänskap. Tesse vill gärna styra och är rätt nedlåtande mot Ester emellanåt, kommenterar hennes utseende och klädval, och fattar inte att Ester inte är intresserad av killar. De båda tjejerna är inte heller ärliga mot varandra, och framför allt inte mot sig själva. Ester går med på att platta håret och sminka sig fast hon nog egentligen inte vill. Och varför ljuger Tesse inför sin mamma om vad hon brukar göra om helgerna? Titeln är väldigt talande.
"Är du dum på riktigt?" kan Tessa och Ester säga många gånger till varandra.

Det här är en bok om att växa upp, gå från att vara barn till att vara ung. Inte helt lätt! Boken täcker in många aspekter av detta: självförtroende, ärlighet, hur mycket måste man förställa sig för att passa in? Stämningen i Esters familj är inte den bästa, hur tacklar hon det? Boel Werner har skrivit och illustrerat många barn- och ungdomsböcker. Detta är hennes senaste.

Konsten att ha sjukt låga förväntningar

Den här boken handlar om Emmanuel Kent Sjögren, han går i nian och är en total loser, så fort han öppnar munnen säger han de mest knasiga saker. Aldrig har han blivit kysst. Aldrig känner han att han är med i gemenskapen i skolan. T ex när de spelar innebandy på gympan och bollen kommer vid Emmanuels fötter, han snärtar till och bollen går i mål. "Självmål! vrålar hon. -Är du helt jävla lost! säger Ammis med händerna uppgivet sträckta mot taket. -Det kan fan inte räknas, vrålar Anton. -Det räknas, 14-12 till det blå laget. En kollektiv suck innan mina lagkamrater drar upp mot mittlinjen igen. Bianchi står kvar och ler. Jag rycker på axlarna. -Jag glömde vilket lag jag är med i."  Emmanuel har bara en kompis, den lika udda Tore, som året runt går omkring i gröna gummistövlar. Bianchi (hon heter eg Bianca, men Emmanuel kallar henne Bianchi för han tänker på cykelmärket...) är en ny tjej i klassen, och Emmanuel vet inte vad han skall tro när hon faktiskt visar intresse för honom, och aktivt väljer att sitta bredvid honom i matsalen. Så är Tore borta från skolan en längre tid, och Emmanuel väljer att inte ta reda på varför. Istället passar han på att prata illa om Tore, berättar pinsamma saker om honom. Allt för att vinna poäng hos de populära i klassen. Bianchi fortsätter att umgås med Emmanuel, och visar mer och mer intresse för hans syster Vanja och hennes flickvän Sigrid.

Det här är en rolig, sorglig bok om tonåren. Emmanuel är en kille man ibland blir arg på, men lika ofta tycker man synd om honom. Varför måste han strula till det när han för första gången blir bjuden på en fest? Varför kan han inte bara hålla tyst? Varför kan han inte prata normalt med Tore och vara sig själv? Ibland vill man bara skaka om honom och be honom skärpa sig! För han är fullt medveten om hur knasigt han beter sig. Dock han är en liten filosof emellanåt, det märks t ex i kapitelrubrikerna. Så här heter ett kapitel: "Om hela din kropp skriker Nej, gör det inte. Då vet du att du måste göra det." Boken är skriven av Åsa Asptjärn och det är hennes debutroman.

Dubbelgångare

 

Chap befinner sig på rymmen när han får syn på bilden av den försvunne Cassiel Roadnight. De är identiskt lika! Det är faktiskt inte Chaps intention att utge sig för att vara någon annan, men personalen på härbärget insisterar. Det ser väl vem som helst att han är den försvunne killen på fotot! (Bara det att det faktiskt inre är det) Men ju mer Chap tänker på saken, desto mer inser han att han faktiskt skulle vilja vara den här saknade killen. Denna någon, som har ett hem att återvända till och en välkomnande familj som erbjuder trygghet och kärlek. Så Chap bestämmer sig för att ta Cassiels plats.
Cassiels familj blir överlyckliga när de får veta att den sedan två år försvunne sonen är tillbaka. Chap känner sig otroligt skuldfylld som lurar dessa snälla människor att tro att han är deras bror, son och vän. Och han är hela tiden orolig och på sin vakt för att inte avslöja sig själv. Och vad gör han om den riktige Cassiel dyker upp?

Men snart börjar det gå upp för honom att det inte bara är han själv som bär på en mörk hemlighet. Familjen bär på sina egna hemligheter och Chap börjar önska att han aldrig någonsin gett sig in i detta dubbelspel. Vad är det som har hänt med den riktige Cassiel?

Jenny Valentine har skrivit Dubbelgångare, en spännande thriller som jag knappt kunde lägga ifrån mig innan jag läst sista sidan. Lyckan över den förlorade sonens återkomst smolkas av en förrädisk och mörk ton som ligger och bubblar under ytan. Och i och med att Valentine inte heller serverar oss Chaps bakgrund, så bidrar detta till spänningen då vi som läsare varken vet vem han är eller vad han påstår sig fly från.

Du & jag

Andreas och Alicia går i femman och bor väldigt nära varandra och därför har de ofta följe till skolan. Men i
skolan pratar de inte med varandra. Trots att de går i samma klass. I skolan och i klassen är Andreas känd som Professorn, den som alltid har alla rätt på matteproven och som kan långa och svåra ord. Alicia däremot, tillhör klassens innegäng, de som hänger med Ida och Kevin och som alla vill vara med.

Andreas förstår sig inte riktigt på Alicia. Hon är som en kameleont. I skolan är hon en Alicia, skol-Alicia, men hon kan också vara en kompis-Alicia; den som Andreas tycker bäst om, den hon är när de har följe till skolan eller när hon är hemma hos honom och spelar PS3. Andreas själv är bara samma Andreas hela tiden, han förstår inte varför man måste göra sig till för att passa in.

När Andreas råkar få reda på att hans pappa har en affär med en annan kvinna inser han att också hans pappa gör sig till och att hans pappa absolut inte är den person han trodde sig känna. Andreas känner sig både sviken och arg på sin pappa, och det värsta är att hans mamma inte anar någonting. Upptäckten får Andreas att börja fundera på vem han själv är och vem han vill vara. Vill han fortsätta vara den snälle "professor-Andreas" eller passar han bättre som den coole Andreas som målar graffiti tillsammans med Kevin och som får tjejer som Alicia?

Katarina von Bredow lyckas så precist fånga hur komplicerade relationer kan vara - redan på mellanstadiet, och framför allt hur strukturerna och rollerna i klassrummet påverkar och sätter ramarna. Att det som räknas är vad man säger, vad man gör och vem man är med. Och vad alla andra tycker. Jag tycker det är modigt av Andreas som testar att iklä sig en annan roll och prova något nytt, men som också sen vågar säga ifrån och stå för att han faktiskt är den han är.

Du & jag är första boken i en kommande trilogi som utspelar sig på mellanstadiet och jag ser verkligen fram emot att läsa de kommande delarna.