Vi ses i Obsan

Det är sommar och Annika ska åka till landet som hon gör varje år. Hon ser lata veckor med sina föräldrar vid den mysiga insjön  framför sig. Men de väntar en lillebror som kommer alldeles för tidigt. Istället är föräldrarna och bebisen på sjukhuset i vecka efter vecka. Annika börjar itsället hänga i Observatiorielunden i Stockholm, en park där en brokig samling barn samlas och utmanar varandra att göra knäppa grejer. Som att göra hål i öronen - med en säkerhetsnål eller springa tio varv runt caféet - helt nakenfis.
Både Annika, Kaja, Lövet, Kex och de andra hittar en slags trygghet i att inte berätta vilka de egentligen är och vart de hör hemma. För Annika är det är för läskigt att hälsa på den lilla bebisen som hela tiden seglar mellan liv och död. Och är mamma någon annan nu, sedan den lille brodern har kommit?
Hon är mästare på att ljuga och i Obsan är de inte intresserade av sanningen. Konsekvens är ju så mycket mer intressant.

Det här är en kort, både rolig och allvarlig bok. Jag gillar Cilla Jackerts språk väldigt mycket. Särskilt hur barnen pratar med varandra är fantastiskt! Det enda som jag har mot den är att den så detaljerat beskriver stadsdelen som Annika bor i. Jag vet ju hur den ser ut, men det känns kanske lite onödigt för en ung läsare som aldrig vart där.