Högläsning för 5+

Trollkarlens hatt

En av mina favoritgrejer med att vara förälder är att läsa om böcker med barnen som jag älskar. 

EN trollkarl flyger genom rymden för att leta efter Kungsrubinen men under jakten tappar han sin hatt ner i Mumindalen. Den hamnar så småningom hos familjen som ovetandes om kraften använder den som både gömställe och papperskorg. Den gör Muminfamiljen  och deras många adoptivsniffar och sura Bisamråttor till centrum för en mängd äventyr.

Trollkarlens hatt är inte den första muminboken, men en perfekt ingång. Den lyckas blanda humor och spänning med fantastiska mijlöbeskrivningar. Du är inte medveten om dem men Tove Jansson språkmålar upp färger, humör och stämningar utan att man märker det. Hennes språk och träffsäkra karaktärer gör dem tidlösa, ålderslösa, underbara.

Läs med hela släkten, vettja!

Det gör alldeles utmärkt att prata om rott och straff med små barn. Den pacifistiska paddan Gordon som är polischef brottas med de stora frågorna. Hur ska man göra när någon är dum mot någon annan. Ska de bestraffas då? Någon stjäl nötter från de andra djuren i skogen. och det är ju fel. Gordon är en poliskommissarie på väg in i pensionsåldern. Men han träffar en liten mus som drömmer om att lösa brott. Det passar också bra att hon är snabb, pigg och ung. Men kan hon läsa? I maklig takt löser de omaka paret ett mysterier och tar upp stora frågor. Kanske en bok att ha i förskolan och diskutera med barnen. I Bladen Brinner-podden beskriver författaren Ulf Nilsson så fint hur han gillar att skriva om djur, och ge dem mänsklighet och medkänsla.

Det var en härlig överraskning att upptäcka att det går att skriva kortfattat, lättläst och ändå riktig riktigt spännande. Främst är väl böckerna för lågstadiebarn som läser själv men vi har haft spännande stunder jag och min sexåring (som under större delen av serie ett (Jakten på Jack) och serie två (Spådomen om Jack) var fem år. De blir ganska rysligt mot slutet, men inte superskräck - bara skarpt läge för huvudpersonen. Och det kan ju förskolebarn tycka är svettigt.

Jack har bott på barnhem men återförenas med sin faster i Stockholm som är mekaniker i Gamla stan. Det visar sig att Jack är den första människa på fyrahundra år som behärskar magi. och därför vill Stockholms oknytt och monster oskadliggöra honom. Jack försöker samtidigt ta reda på vad som hände hans föräldrar när han var bebis. Lever de kanske fortfarande?

Roald Dahl är rå och rolig, han jobbar inte med nyanser utan gör bortskämda ungar och skurkar riktigt osympatiska. De goda har inte särskilt många fel, men det får vara honom förlåtet. För det är så gott att kliva in i chokladfabriken och uppleva allt som ett barn eller en barnslig vuxen någonsin skulle kunna drömma om. jag längtar efter att läsa Häxorna för mina barn, men väntar nog till de är minst 9. De behöver ju inte blir rädda för att bli uppätna riktigt än. Men det var en otroligt stark högläsningsupplevelse för mig. Ibland känner jag att det är klurigt att högläsa humorböcker, för roligheter handlar mycket om referenser och kunskap om hur världen egentligen är och oftast uppfattas. Humorn ligger ju ofta i att det överdrivs och drivs med i humorböcker. Vi försökte med SVJ och förstod ju vad som hände. Men alla långa konversationer om olika nationaliteter var för kluriga. Men den här funkade bra att börja med!