George av Alex Gino

Hur känns det egentligen att födas i en kropp som liksom inte passar? En kropp som får alla man möter att behandla en som något man inte är, utestänger en från lekar man vill leka, från saker man vill göra? När jag läste vad George av Alex Gino skulle handla om tänkte jag att det nog skulle vara sådär övertydligt och lite småtråkigt. OJ SÅ FEL JAG HADE! Jag tycker väldigt, väldigt mycket om den här boken och läste den med både glädje och oro. Jag blev helt gripen av handlingen och tyckte riktigt mycket om personerna i boken. Så vad är det för bok?

George är en tjej fast född som en kille. Hon vet det, har alltid vetat det, men vågar inte berätta för någon. Hon har några tjej-tidningar som hon hittat och läser i smyg. I Georges skola är det så att treorna alltid ska spela en pjäs för de andra barnen. Det här året bygger pjäsen på boken "Min vän Charlotte", en amerikansk klassiker om en spindel och en gris som blir vänner. När rollerna ska fördelas blir George helt orolig. Hon älskar boken, grät när fröken läste den och önskar inget hellre än att vara med. Det är bara det att man inte får provspela för vilken roll som helst. Det är bara tjejer som får provspela för att vara Charlotte som George vill - killarna får spela grisen Wilbur. När George berättar för sin bästa vän Kelly att hon också vill spela Charlotte (fast utan att berätta precis varför) så tycker Kelly att det är självklart att George ska testa. Hon få helt enkelt säga att hon ska provspela för Wilbur men läsa replikerna för Charlotte... Hur ska detta gå? Och hur ska George kunna berätta för sin häftiga storebrorsa och sin mamma att hon inte är en kille? Vad kommer tuffa killgänget i skolan att säga? Kort sagt: vad ska hon ta sig till, hur ska hon våga visa vem hon är?

Det är en helt underbar, charmig bok. Läs!