Stenänglar

Efter att ha läst "Glasbarnen" och "Silverpojken" är vi många som väntat på den tredje boken "Stenänglar", som nu äntligen kommit. Efter att Billie och Aladdin fått vara med om magiska saker är det nu Simonas tur. Det är påsk och Simona skall bo hos mormor under lovet. Mormor bor i ett gammalt hus i Åhus som tidigare har varit hotell. Rummen har olika namn, Suckarnas rum bl.a. Mormor ramlar och skadar benet så Simona är själv i huset. Mormor ger henne en gammal kassettbandspelare, och säger att det är en speciell bandspelare som spelar in ljud man själv inte hör. Simona tror väl inte på det där, men hon går runt med bandspelaren just i Suckarnas rum, och när hon sedan spelar upp bandet hörs tunga suckar och någon säger: "Kom tillbaka. Snälla, kom tillbaka!". Men när Simona skall spela upp bandet för Billie och Aladdin hörs det inget alls. Däremot ser de alla att de fyra stenstatyerna ute i trädgården har blivit flyttade. Inte bara en gång utan nästa morgon har de återigen blivit omflyttade. Stenstatyerna, Stenänglarna, föreställer en familj, en man en kvinna och två barn. Men vem har orkat flytta runt dessa tunga statyer? Och vad är det Simona hittar gömt under fönsterbrädan?

Kristina Ohlsson är jätteduktig på att skapa en magisk stämning i sina böcker. Direkt när jag började läsa och Simona fick kassettbandspelaren kom jag att tänka på Maria Gripes "Tordyveln flyger i skymningen". Det enda jag tänker på nu är om det är slut på böckerna från Åhus, alla tre har ju fått sin berättelse? Men jag hoppas verkligen inte det. Det här är säkra kort för spänningssugna läsare från ca 10 år och uppåt.