Etiquette & Espionage - steampunk med humor

En stor anledning till att man direkt dras in i Etiquette & Espionage av Gail Carriger är att huvudpersonen Sophronia Angelina Temminick är så rolig att hänga med :-) Varför i all världen har inte den här serien översatts? Innan många sidor har passerat har 14-åriga Sophronia rasat ned genom mathissen i familjens hus, ramlat ut genom luckan i salongen där en förnäm grannfru sitter och lyckats putta iväg till en bakelse så att den totalt förstör en elegant hatt. Hennes mamma har därmed ännu en anledning att sända henne till den "finishing school" som en elegant kvinnlig gäst rekommenderar. Det är alltså en skola där unga damer lär sig vett och etikett, elegans och stil, samtidigt som de tränas i konsten att hitta en rik och fin make. Sophronia är inte alls glad. Allt bestäms på minuten och hon skickas iväg i en droska med två andra ungdomar innan hon riktigt förstått vad som hänt.

Under färden till internatskolan attackeras ekipaget av luftpirater. Efter en riktig fight där Sophronia får använda all sin påhittighet lyckas de undkomma och är strax framme vid Dartmoorheden. Kalla grå dimmor sveper över de öde vidderna och kusken vägrar först att fortsätta. Efter övertalning gör han det ändå och de närmar sig mötesplatsen. En mycket stilig men mystisk ung man är där för att hämta Sophronia och hennes nya skolkamrater. Det visar sig att skolan de ska gå på inte finns i någon vanlig byggnad precis. Den är inrymd i ett gigantiskt luftskepp! Och det är INTE någon vanlig "finishing school". Visst lär sig flickorna nyttiga saker men inte de som föräldrarna skulle välja, kanske. På schemat står förutom "fint uppträdande" även ämnen som "olika typer av gift", "undanmanövrar och spioneri".

Enda nackdelen med den här boken är att du måste förstå engelska för att kunna läsa den. Här finns fart, äventyr och humor i rikt mått. Dessutom är det jättekul att läsa om alla fantasifulla uppfinningar. Detta är nämligen steampunk: alltså en bok som utspelar sig under andra halvan av 1800-talet, en tid då flickor hade långa kjolar  med många underkjolar, kombinerat med saker modern teknik ännu inte uppfunnit. Förutom lufteppen så finns här robotar av alla de slag plus en massa annat som jag tycker att du genast ska börja läsa om själv! Jättekul, helt enkelt.

Room av Emma Donoghue

Här kommer en bokrecension av Hanna, uppskattad prao hos oss på Bjärreds bibliotek v 48

Room av Emma Donoghue handlar om 4-åriga Jack som bor inlåst i ‘’Rum’’ tillsammans med sin mamma. Jack vet ingenting om världen utanför och tror att utanför Rum är rymden. Jack och hans mamma är de enda levande människorna som existerar och träd, hus och hängmattor är bara tv.

Hans mamma, som heter Joy blev kidnappad av en man, som Jack och hans mamma kallar för Svarte Man, under en dag när hon var 17 år gammal. Hans mamma har inte varit utanför Rum på 8 år.

 

En dag bestämmer sig Joy, Jacks mamma för att rätta till de lögnerna som Jack blev berättad den dag då han fyller fem. Att träd, hus och hängmattor är inte bara tv. De finns på riktigt. Efter att Jack har förstått det som är sant och inte så planerar de en plan, en rymningsplan. Jack blir inlindad i Mattan med Fläcken och tillsammans lurar de Svarte Man att Jack har dött efter att Svarte Man hade stängt av värmen för att straffa Jacks mamma.

 

Jag tycker boken är skrivet på ett annorlunda sätt. Den blir väldigt spännande att läsa eftersom det alltid händer saker i boken men också för att den är skriven ur en femårings perspektiv. Boken bringar ett gott syfte om hur folk upplever livet när man hålls som gisslan av en man man inte ens vet namnet på. Som håller en borta ifrån omvärlden. Boken är väldigt gripande, en sån bok där man bara vill fortsätta läsa för att få reda på vad som händer. Boken blev även film, och jag måste bara berätta att jag är väldigt imponerad på hur lik filmen var boken.

 /Hanna

 

 

Tio över ett

Här har vi årets Augustpris-vinnare i barn- och ungdomsklassen. Och det kan jag förstå! Ann-Helén Laestadius har skrivit en gripande bok om en ung tjej, Maja, som bor i Kiruna och som drabbas av att staden nu måste flyttas pga att gruvan utvidgas. Eller som Maja själv säger: Kiruna håller på att rivas inte flyttas. Maja och hennes familj, mamma, pappa och lillasyster, bor i ett av de hus som ligger för nära gruvan och som nu ska rivas, och de måste flytta till nybyggda, mycket dyrare lägenheter. Bästa kompisen Julia bor också i samma område, men hennes mamma har träffat en ny man och bestämt att hon och Julia ska flytta till mannen i Luleå eftersom de ändå inte kan bo kvar där de bor nu. Så tillvaron är ganska kaotisk för Maja. Men det värsta är hennes rädsla. Rädslan för att de inte ska hinna flytta, utan att gruvbrytningen skall skapa slukhål som drar ner deras hus i underjorden. Varje natt klockan 20 över ett spränger man i gruvan och därför ställer Maja sin klocka på tio över ett varje natt så hon skall vara vaken OM sprängningen blir för kraftig. Hon har en väska under sängen färdigpackad med kläder till familjen om de skulle behöva fly. Att vara vaken varje natt håller naturligtvis inte i längden, Maja mår inte alls bra. Det enda som kan skingra tankarna något lite på gruvan är Albin, hockeykillen som hon är kär i.

Den här boken handlar om förändringar, och hur olika vi påverkas av och tacklar förändringar. Majas funderingar och ilska över gruvan försvåras också av att pappa jobbar i gruvan. Hur ska familjen på någon inkomst om inte gruvarbetena finns kvar? Hur ska hon någonsin komma över sin rädsla för gruvan? Hon vill ju faktiskt inte lämna Kiruna. Man kommer verkligen Maja in på livet i den här boken, man lever och lider med henne. Människorna runt omkring henne, föräldrar och lärare, är också sympatiskt beskrivna. Som sagt, en sådan här stor förändring påverkar ju alla, på olika sätt.

Flykten från den brinnande staden

Michael Morpurgo har skrivit många fantastiska böcker. Den nyaste Flykten från den brinnande staden är inget undantag. Återigen handlar det om en bit av vår historia som inte får glömmas bort och återigen är ett djur inblandat i historien. Boken börjar i nutid med pojken Karl som ibland följer med sin mamma när hon jobbar på ett sjukhem. Där blir han vän med den gamla damen Lizzie. Den gamla damen vill gärna berätta för honom om elefanten som hon hade i sin trädgård när hon var barn. Mamma säger till Karl att Lizzie är gammal och förvirrad och att hon bara hittar på. Men Karl vill tro på historien och ju mer Lizzie berättar desto mer förstår även mamma att historien faktiskt är sann. Så får vi läsare följa med till andra världskriget då Lizzie växer upp i Dresden i Tyskland. Hennes mamma jobbar i djurparken i staden, men när kriget kommer närmare och staden hotas av bombplanen tar hon helt enkelt hem elefanten Marlene till deras trädgård, och när de tvingas fly undan bomberna får Marlene följa med. Det blir en kamp för överlevnad, en flykt undan ett fruktansvärt, meningslöst krigande och dödande. Sorgligt aktuellt i dessa dagar.

Morpurgos böcker går rakt in i hjärtat, man lever sig in i personernas öden och kamp. När de vandrar i veckor genom ett snöigt Tyskland kan man verkligen känna hur de fryser och hur hungriga de är. Jag skulle vilja berätta om hur boken slutar, men det skall jag ju inte avslöja...

Olyckornas tid av Moïra Fowley-Doyle

Det är oktober igen - "olyckornas tid" för Cara, hennes syster Alice, mamma Melinda samt styvbror Sam. De faller, de slår sig, de skär sig... vad som helst kan hända. Värst brukar det vara mot slutet av månaden, runt Halloween. Så här har det varit så länge Cara kan minnas. Dödsfall har även inträffat under den här månaden. Både hennes pappa och hennes älskade morbror Seth omkom under oktober.
Det här året sammanfaller olyckornas tid med att Cara upptäcker något mycket märkligt när hon går igenom alla foton hon har på sig själv i mobilen. Samma person tycks vara med på samtliga bilder. Ibland bara med en arm, bakifrån, någon detalj, men hon är alltid med. Det är Elsie, den där tjejen i gamla, hemmastickade tröjor som aldrig säger något och som inte verkar ha några vänner. När Cara bestämmer sig för att konfrontera Elsie och fråga om hon förföljer henne eller vad så är Elsie plötsligt försvunnen. Ännu konstigare blir det när Cara och hennes bästa vän Bea börjar fråga elever på skolan om Elsie. Ingen verkar känna henne? Inte ens lärarna verkar ha lagt märke till henne...
Efterforskningarna efter Elsie leder till att Cara och Bea upptäcker ett stort, övergivet gammalt hus. Grindarna är låsta men de klättrar över. Det går väldigt lätt att ta sig in - det är som om huset har väntat på dem. När de går runt och undersöker alla rum och utrymmen inser de snart att det är det perfekta stället för ett Halloween-party. Cara är dessutom så trött på allt tjat om olyckor i familjen. Hon bestämmer sig för att utmana ödet. De ska ha en fest man sent ska glömma...

Olyckornas tid av Moïra Fowley-Doyle handlar också om kärlek och vänskap. Framför allt är det en bok om hemligheter. Tiden är kommen alla i familjen att avslöja det de döljer för de andra. Det gäller dem alla. Tiden är också kommen för Cara att erkänna sådant hon döljer för sig själv, det som hon försökt glömma. Det är ruggigt, spännande, romantiskt och spöklikt - och alldeles underbart!

Luridium-tjuven - första delen om William Wenton

William har varit tvungen att flytta med sina föräldrar från England till Norge där de bor under annat namn i ett hus som tillhör hans morfar. Morfar försvann spårlöst för åtta år sedan under mystiska omständigheter. Huset är proppfullt med morfars enorma bibliotek och William läser det mesta han kommer över och för varje dag blir han bättre på att lösa de mest komplicerade gåtor och problem - precis som morfar var. När det blir klart att "Omöjligheten", världens svåraste kod ska visas på museum i Norge och att Williams klass ska dit blir han överlycklig. Föräldrarna är tveksamma, dock. Det har de bra anledning att vara, ska det visa sig. För det är klart att William inte kan låta bli att visa sin superförmåga. Därmed kan man säga att han är avslöjad och familjens identitet är röjd...

Efter en rätt lång startsträcka som leder fram till att William hamnar på en riktigt kul internatskola där författaren Bobbie Peers visat prov på både humor och fantasifullhet blir det full fart. Ju längre man läser desto mer intresserad blir man av denna första del i serien om William Wenton. Här finns halsbrytande jakter, ovanliga förmågor, elaka elever, vänskap där man minst anar det i ett nervkittlande äventyr!

Djupgraven - ny rysartrilogi för mellanåldern av Camilla & Viveca Sten

Tuva, 12 år, bor på en ö i Stockholms skärgård. Varje dag kommer skolskjutsen Österman och hämtar henne i båt. Det är en liten skola hon och hennes jämnåriga går i och Tuva har ingen som hon brukar vara med. Hon är smått mobbad av de andra, mest av tjejerna. När klassen ska ut på orientering i början av berättelsen är det meningen att alla ska springa i par. Som vanligt säger Tuva att hon vill jobba ensam för att det inte ska bli så pinsamt att ingen vill vara med henne. Barnen tilldelas visselpipor som de ska använda om de behöver hjälp. Det är dessutom en extremt dimmig dag, man ser knappt någonting. Den tjocka dimman gör det väldigt svårt att hitta och man hör mest bara röster om någon är i närheten. Vid den andra kontrollen upptäcker Tuva den nya killen i klassen, Rasmus. Han verkar alltid vara så glad. Nu ser han väldigt konstig ut, som hypnotiserad och han stapplar fram. Han verkar följa någon slags ljusglimtar som fladdrar framför honom och vara på väg bort från havet, in mot skogen. Och var är Axel som Rasmus sprang ihop med? Fastän Tuva ropar på Rasmus så verkar han inte höra henne. Vad är det som händer?

Tuva gör allt för att väcka upp Rasmus och det slutar med att hon måste knuffa honom hårt så att han ramlar och hon även skadar sig själv. Desperat blåser hon i visselpipan och skolsköterskan kommer springande. Rasmus har fått någon slags minnesförlust och har ingen aning om var Axel är. Alla börjar leta men han är som uppslukad från jorden. Tuvas stora bekymmer just nu är vad hon ska säga om de där ljuspunkterna som Rasmus följde. När hon kom nära såg hon mycket väl vad det var. Det är bara så otroligt...Jag kan också nämna att Tuva sedan länge är väldigt rädd för havet. Det har hon anledning att vara, som du snart kommer att förstå när du läser den här boken!

Tuva är en modig, mycket speciell 12-åring som i denna första del av de tre planerade rysarna om henne får än riktigt fin vän (och kanske något mer?) i charmiga Rasmus. Läs och mys!