Hallonbacken

Stina är bara ett barn, men hon har redan förstått att hon snart ska dö. Hela soffan har hon legat och hostat på kökssoffan, och oftare än inte kommer det blod. Lungsjukdomen tuberkulos är inget fattiga stadsbarn automatiskt tillfrisknar ifrån.
Men en dag berättar familjen husläkare att Stina fått en plats på sanatoriet Hallonbacken där man får mediciner, flera stora mål mat om dagen och en chans att må bättre. Stina tycker att det är spännande att hon ska få se något anat än hennes egna trånga kök. Men hon kommer att sakna sin mamma och alla syskonen. Och tänk om hon inte får se dem igen innan hon dör.
Men Hallonbacken är helt annorlunda än hon tänkt sig. Visst är det stort, det kanske inte är så konstigt. Men varför är hela våningar tomma? Och lilla Stina får en hel sjukhussal för sig själv. Är det inga andra barn än hon där. Så småningom hälsar Ruben på i smyg om nätterna, som tur är. För att bli frisk på sanatorium visar sig vara ordentligt långtråkigt.
Ganska snart börjar Stina må bättre, men så börjar hon medicineras och mår bara sämre och sämre. Det verkar som att den rysliga översjuksköterskan syster Emerentia håller på att förgifta henne!
Stina blir säker på att något sköts väldigt fel på hallonbacken, och mer än någonsin vill hon faktiskt inte dö. Hon vill överleva!

Hallonbacken är en kort och otroligt spännande rysare. Den är så himla välskriven och jag skulle inte vilja ändra en bokstav. Vill att alla ska läsa den och läsa den högt för dem som gillar rysligheter!