torsdag 28 november 2013

(Re)play!

Den franske författaren Jean-Philippe Blondel har skrivit en bok på bara 118 sidor om vänskapen mellan två killar.

Benjamin går på gymnasiet och är deprimerad. Frankrikes mest kände rockkritiker ska besöka hans skola och han borde vara överlycklig men han har tyvärr inget band längre. Steg för steg får vi veta vad som har hänt Benjamin. Det visar sig att han har haft en underbar vän som han kunde prata med i evigheter. Benjamin och Mathieu tyckte dessutom båda om musik så de startade ett band och allt var fantastiskt. Men då dyker Clara upp i bilden. Hon sjunger otroligt bra och blir medlem i bandet. Både Benjamin och Mathieu blir förälskade i henne men Clara väljer Mathieu. Allt blir annorlunda. Benjamin bryter kontakten med Mathieu och bandet splittras. Men båda är olyckliga utan varandra och frågan är om de kan bli vänner igen och återförena bandet.

Re)play! är en bok om vänskap, musik och olycklig kärlek. Den innehåller också en del fina visdomsord. Mitt favoritcitat från boken är följande: "Den kvällen lärde jag mig att man inte alltid kan kanalisera känslor. Man måste låta dem passera genom kroppen först - få en att växa, krympa, förintas - inte förrän då kommer orden."

onsdag 27 november 2013

Du & jag

Andreas och Alicia går i femman och bor väldigt nära varandra och därför har de ofta följe till skolan. Men i
skolan pratar de inte med varandra. Trots att de går i samma klass. I skolan och i klassen är Andreas känd som Professorn, den som alltid har alla rätt på matteproven och som kan långa och svåra ord. Alicia däremot, tillhör klassens innegäng, de som hänger med Ida och Kevin och som alla vill vara med.

Andreas förstår sig inte riktigt på Alicia. Hon är som en kameleont. I skolan är hon en Alicia, skol-Alicia, men hon kan också vara en kompis-Alicia; den som Andreas tycker bäst om, den hon är när de har följe till skolan eller när hon är hemma hos honom och spelar PS3. Andreas själv är bara samma Andreas hela tiden, han förstår inte varför man måste göra sig till för att passa in.

När Andreas råkar få reda på att hans pappa har en affär med en annan kvinna inser han att också hans pappa gör sig till och att hans pappa absolut inte är den person han trodde sig känna. Andreas känner sig både sviken och arg på sin pappa, och det värsta är att hans mamma inte anar någonting. Upptäckten får Andreas att börja fundera på vem han själv är och vem han vill vara. Vill han fortsätta vara den snälle "professor-Andreas" eller passar han bättre som den coole Andreas som målar graffiti tillsammans med Kevin och som får tjejer som Alicia?

Katarina von Bredow lyckas så precist fånga hur komplicerade relationer kan vara - redan på mellanstadiet, och framför allt hur strukturerna och rollerna i klassrummet påverkar och sätter ramarna. Att det som räknas är vad man säger, vad man gör och vem man är med. Och vad alla andra tycker. Jag tycker det är modigt av Andreas som testar att iklä sig en annan roll och prova något nytt, men som också sen vågar säga ifrån och stå för att han faktiskt är den han är.

Du & jag är första boken i en kommande trilogi som utspelar sig på mellanstadiet och jag ser verkligen fram emot att läsa de kommande delarna.

tisdag 26 november 2013

Mary, spöket och resan genom natten

Om man bara läser den här bokens titel kan man tro att det är en spökhistoria, och det är det ju på ett sätt, men inte en sådan där läskig, hårresande historia. Mary är ledsen för att hennes bästis Ava har flyttat till andra sidan stan (Dublin), hon saknar Ava jättemycket. Dessutom är mormor svårt sjuk och ligger på lasarettet, dit åker Mary ofta och hälsar på. Så en dag träffar Mary en gammal kvinna, eller egentligen ser hon ju inte så gammal ut, men hon har gammaldags kläder och hon pratar lite högtidligt på något vis. Kvinnan ber Mary att hälsa sin mormor och säga att allt kommer att gå bra. Tyvärr glömmer Mary säga det, och när hon nästa dag åter stöter på den märkliga kvinnan ser Mary att hon blir lite irriterad när Mary erkänner att hon glömt. Kvinnan säger att hon heter Anastasia men kallas för Tansey. En dag berättar Mary för sin mamma att hon pratat med Tansey och då svarar mamma: "Men så hette ju din gammelmormor!" Vem är egentligen kvinnan som Mary pratar med? Mamma känner inte till att det bor någon sådan kvinna i närheten. Så byter boken berättare, vi flyttas bakåt i tiden och nu är det, just det, Tansey som berättar. Därefter växlar berättandet mellan nutid och dåtid.

Roddy Doyle är ju en författare som skrivit många böcker, både för vuxna och barn. "Fnissarnas hämnd"t ex är en hysteriskt knasig barnbok (perfekt att läsa högt om man klarar av lite prutt-humor...). Han har också skrivit "The Commitments", om ett amatörsoulband i Dublin, den boken har även filmatiserats. I den här boken skriver han om ett allvarligare tema, döden, men på ett så fint sätt att man bara vill fortsätta läsa, man kan inte släppa boken.

Hämnd

Hämnd är en grafisk roman skapad av Kalle Güettler och Viktor Engholm. Det är en hård och avskalad, men samtidigt berörande roman, där berättaren, Elias, känns väldigt närvarande.

Artonårige Elias är född och uppvuxen i Sverige, men hans föräldrars förflutna i ett krigshärjat land påverkar honom ändå i allra högsta grad. Elias pappa dog i kriget, men hans mamma lyckades fly medan hon väntade Elias och hamnade så småningom i Sverige.

Elias mamma har aldrig velat prata så mycket om kriget, hon har skapat sig en ny tillvaro i Sverige med familj och jobb. Men så en dag bryter hon ihop och Elias får höra om de övergrepp som mamman fått utstå. När det senare visar sig att en av mammans förövare bor i samma förort, och dessutom jobbar i närheten av Elias skola, beslutar sig Elias för att han ska hämnas sin mamma.

Romanen slutar tvärt och med ett rätt öppet slut som låter läsaren spinna vidare på berättelsen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det ens någon mening med hämnd? Det går snabbt att läsa Hämnd, men själva berättelsen hänger kvar desto längre i tankarna.

måndag 18 november 2013

Legend

Å nej, tänker du kanske, ännu en framtidsskildring där allt gått så helt fel med unga, snygga huvudpersoner i konflikt med makten! Ja, visst är det en klassisk dystopi som Marie Lu har skrivit där ingredienserna känns bekanta. Ändå förtjänar den definitivt den uppmärksamhet den fått sedan den kom ut på engelska. Legend är fartfylld, spännande, stundtals gripande med riktigt romantiska inslag.

Boken handlar om outsidern Day som inte klarade prövningen som alla medborgare går igenom på sin 10-årsdag men lyckades rymma och nu fem år senare lever gömd som Republikens fiende nummer ett. Så ofta han kan saboterar han för de styrande. Den handlar också om rika, vackra, överintelligenta June som fick högsta betyg någonsin när hon genomgick prövningen och behandlas som en prinsessa på militärskolan. Miljön är den amerikanska kontinenten någonstans, men mycket annorlunda mot nu. Efter ett ovanligt spektakulärt inbrottsförsök på ett sjukhus beslutar man sig för att låta June agera undercover i slummen och söka upp Day. Jodå, hon hittar honom... Nej, man kan faktiskt inte sluta läsa, så ta tag i ettan innan del två kommer ut. Det är nämligen en trilogi.

onsdag 13 november 2013

Barnhemmet

Cecilia Lidbecks nya bok "Barnhemmet" är en spännande, ruskig historia. Den utspelar sig på Edgar & Tekla Bjelkes skolhem för vanartiga barn, och det känns som om tiden är slutet av 1800-talet. På barnhemmet råder strikta regler, "Disciplin, ansvar, konsekvens" är mottot. Barnen som bor här får jobba hårt med att städa och tvätta när de inte läser franska verb. Och de är övervakade av stränga lärare, fröken Vera bl a. Flickan Fransciska har för sjunde gången försökt att rymma från barnhemmet, men hon fångas in och som straff får inget barn ta emot besök av sina föräldrar under en månad. Barnen bor på barnhemmet antingen för att de är föräldralösa, eller för att de inte sköter sig så som deras föräldrar vill att de skall göra. Det är ett mycket hårt liv, men många av barnen tröstar och stöttar varandra så gott det går. Så en dag försvinner först den lille pojken Kasper, utan att någon varken sett eller hört något. Några dagar senare är även Elvira borta, och nu börjar de andra barnen bli oroliga. Vad har hänt? Vems tur är det att försvinna nästa gång?

Det här är en riktig bladvändare. Man sugs in i en mörk, skrämmande värld på barnhemmet, mycket tack vare fantastiska svart-vita illustrationer av Robert Vallmark. Trapporna som Fransciska skall skura är verkligen oändligt långa, fröken Vera ser verkligen grym ut. För att inte tala om bilden på sidan 125, när Harriets tvillingsyster Hedvig har försvunnit...

onsdag 6 november 2013

Anden i glaset


Juni har gjort klart från början att hon inte vill vara med. Alltså sitter hon i soffan och ser på när Stella, en nyinflyttad tyst, svartklädd tjej, och bästisen Fanny tar fram sakerna till "anden i glaset". Med åskan mullrande i bakgrunden bestämmer sig Juni för att fixa något gott att äta från köket en trappa ner. Fannys föräldrar är borta så där finns bara hunden. Han som brukar vara så glad och matgalen bär sig nu väldigt konstigt åt. Så blixtrar ljuset till och hon hör ett lågt skratt... På övervåningen är det kolmörkt och när hon kommer dit finns bara Fanny där. Var är Stella? Och vad är det någon har ritat på spelplanen?
         Ewa Christina Johansson har lyckats skriva den perfekta boken att läsa när man sitter under en filt ensam hemma och vill bli skrämd. Anden i glaset är inte så lång men innehåller en hel del kusligheter och oväntade detaljer. Läs den!