Kattvinden

Här kommer en spännande, fantastiskt vacker och lite annorlunda bok. Annorlunda trots att den handlar om ett hus som vilar på en historia från förr i tiden, och att huvudpersonen är den som lyckas "förstå" huset och se till att saker och ting löses på rätt sätt. Genre hemsökta hus, alltså. Den här bokens historia börjar i vanlig text, men så förs den vidare genom fantastiska illustrationer, med bara ett par rader text på sidan. Det är bilden som ger oss historien, och vi kan tolka händelser och känslor i dessa bilder, och på så sätt förstå vad som hände. Boken börjar i nutid, och det är Manda som är huvudperson. Hon bor med sin mamma, för tillfället i farfars mäklarfirmas lokaler. Mandas pappa är nämligen sedan länge försvunnen, man vet inte vad som hänt honom. Det är naturligtvis något Manda funderar jättemycket över, trots att minnena av pappa börjar blekna allt mer. Nu är det skollov och farfar ber Manda hjälpa honom att rensa i ett hus som han ska sälja, Villa Bellevue. Villan är känd som ett spökhus, det är ingen som bott där på länge, länge. När de kommit in i huset upplever Manda underliga saker, det kommer glaskulor rullande på golvet, och när hon skickar en bild via telefonen till bästa kompisen Sirin, syns en hand på glasrutan i bakgrunden. Manda förstår snart att farfar vet mer om det här huset än han först säger, och till slut börjar han berätta. Det visar sig att farfar faktiskt bodde där under andra världskriget, då han blev god vän med pojken som bodde där, Henri. Dock har Henri sjukdomen tuberkulos, och han smittar även farfar. Nu tar bilderna över och vi får följa vad som hände i huset under kriget. Mer berättar jag inte, den här boken måste upplevas!
Helena Öberg har skrivit och Kristin Lidström har illustrerat. Som sagt, spännande, fascinerande, vackert, sorgligt. Om saknad, längtan och vänskap. Jag kom direkt att tänka på Brian Selznicks fantastiska böcker "Underverk" och "Hugo Cabret", som är uppbyggda på samma vis.