Merimée, hennes syster Valetta och deras höggravida mamma är på flykt. Utan pengar har de ingenstans att bo. Då, som en skänk från ovan, kommer ett brev från en okänd släkting, Olga Saks, som äger ett hotell, Hotell Terminus, där de gärna får bo gratis. Nu blir livet helt annorlunda. Merimée börjar i skolan och får genast vänner (något hon inte haft tidigare). Var har de hamnat egentligen? Men medan Valetta börjar se konstiga saker, en korridor som bara växer, man hör röster från ventilationstrumman mm, så vill Merimée bara njuta av livet. Men något är fel, någon vill tydligen åt bebisen i mammas mage. Valetta tar med Merimée in genom hemliga gångar där de via magiska speglar, speglar vars yta känns som hud, kan se in i alla rum i hotellet, tom in i klassrummet. Och de förstår inte hur de kan se detta, eller vem som har byggt dessa hemliga gångar. Nu blir allt konstigare och obehagligare, Merimée kan ibland tycka att tiden liksom fryses, det uppstår som en glipa i tiden. Och vem är Dockspelaren?
Mårten Sandén har skrivit en riktigt spännande, otäck bok. Jag sträckläste den en förmiddag, omöjlig att lägga ifrån sig. Även om allt ordnar upp sig och slutar lyckligt så lämnas man med en verkligt obehaglig känsla, och det dröjer nog innan man vågar utforska hotellkorridorer...
S. 80, 124, 143, 167
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar