Det här är en stark bok om vänskap. Även om det är en udda vänskap, den mellan människa och räv, så är det så äkta beskrivet att boken går rakt in i hjärtat. Boken handlar om pojken Peter, hans mamma är död, och nu skall hans pappa ut kriget (först tänkte jag att det var ett krig någon annanstans, men ju mer man läser desto mer inser man att det är i pojkens närhet kriget pågår). Peter har haft en tam räv, Pax, som vän en längre tid, men nu när pappa skall iväg måste Peter bo hos farfar istället och där kan inte Pax bo. Alltså börjar boken med att Peter och hans pappa åker iväg långt bort till en skog och släpper Pax där. Men Peter känner med en gång att han inte kan leva utan sin vän. Så han beslutar sig för att rymma och ta sig till platsen där de släppte Pax, för han är säker på att räven väntar på honom där. Och visst gör Pax det, för boken är upplagd så att vartannat kapitel är det Peter som berättar och vartannat är det Pax. Pax träffar på andra rävar i skogen och de för långa samtal med varandra, de kan känna att han luktar människa och för dem är ju människorna livsfarliga, medan Pax har en helt annan bild. Han saknar sin pojke Peter väldigt mycket. Peter hinner inte komma långt på sin färd mot Pax förrän han råkar ut för en olycka, men han träffar en person som motvilligt hjälper honom. Det här är som sagt en bok som går rakt in i hjärtat, man önskar så att det skall bli en lycklig återförening, fast man vet att ett vilddjur ju hör hemma i vildmarken. Man känner verkligen med både Peter och Pax. Författaren Sara Pennypacker har skrivit en bok som man sträckläser (även om den är tjock, 305 s.), i synnerhet eftersom upplägget är att Peter och Pax berättar vartannat kapitel. Boken fungerar säkert även utmärkt som högläsning. Den är fint, och lagom mycket, illustrerad av Jon Klassen, som även har gjort ett par helt underbara bilderböcker "Jag vill ha min hatt" t ex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar