Oliver och havsperukerna

Oj,oj, oj. Här handlar det om knasiga äventyr. Oliver är en kille på 10 år, han är son till två upptäcktsresande föräldrar. Han har tillbringat sin barndom på resor ute i världen. I djupa djungler, i träsk, på bergstoppar. Men nu är det dags att slå sig till ro och familjen ska därför flytta tillbaka till sitt hus vid Djupa bukten. Oliver tycker det ska bli väldigt skönt att bo på ett ställe, kanske kan han nu få gå i skolan och skaffa kompisar. Men familjen hinner bara komma fram till huset då föräldrarna ser några konstiga öar ute i bukten som inte har funnits där tidigare. De far genast ut i båten för att undersöka öarna, men efter en stund när Oliver tittar ut genom fönstret är både öarna och föräldrarna borta. Då ger sig Oliver ut för att ta reda på vad som hänt. Han träffar en talande fågel som berättar att det handlar om vandrande öar. Oliver följer med ön som han står på när den vandrar iväg (han döper ön till Sten). De krockar med en närsynt sjöjungfru som berättar att öarna är på väg till Heliga grundet, för vart sjunde år har man där en tävling, Havsperukernas natt, där man avgör vilken ö som har samlat på sig de fräckaste grejorna som finns i havet, det kan var allt från flip-flops till skeppsvrak. Han stöter på havsapor som kläckts ur blåstång, mm mm. Ja, ni förstår. En helgalen, knasig, rolig bok! Passar nog bra som högläsning!

Författaren, Philip Reeve, gillar det här med vandrande saker. Han har tidigare skrivit en serie som börjar med boken "De vandrande städerna". Böckerna utspelar sig en bit in i framtiden, då jorden blivit förorenad och städerna (bl a London) istället börjar vandra på långa ben. Jag minns boken som spännande. Den serien vänder sig dock till lite äldre ungdomar.